Första dagen på Örestadstempot igår var jag deltagare. Jag körde i H40 Veteraner 30km. Mitt mål var att gå under 48 minuter för min bästa tid på min 29.9km runda här hemma är 28:11. Jag var rätt laddad för loppet och sov faktiskt inte så bra på natten. En lugn cykeltur ut till Lödde fick de värsta nerverna att lägga sig. Väl igång så var det mest bara roligt (som det brukar vara på Tempo). Fick snabbt upp en bra rytm tack vara medvind i början. Sedan följde sidvind till Häljarp, vilken var mindre obehaglig än väntat. Hade på mätaren klart över 40km/h vid vändpunkten. Tillbaka var det trögare med lite svag sida mot. Efter två mil kändes det att det är så långt jag brukar träna med gasen i botten. Men vad är det de säger: You know you are a real bicyclist if: The feeling och lactic acid brings a smile to your face. Bara bita ihop och spurta sista 10. Väl imål hadeag 47:40 och 38.0 på mätaren, hade 37.8 precis i sista svängen men en rejäl spurt sista km fick upp det över 38. Nu börjar det märkliga, den officiella tiden var 44:59.0. 2:40 i skillnad, jag har gått igenom min data fram och tillbaka och kan inte skylla Garminen för mer än max 40 sekunders fel. De andra två minuterna är obegripliga, den officiella tidtagningen måste vara fel.

Idag var jag funktionär. Jag hade räknat med att vara flaggvakt men fick istället köra en av kommisariebilarna. Kommisarien hette Tommy och såg vagt bekant ut. Senare visade det sig att efternamnet var Prim, alltså en av Sveriges största cyklister genom tiderna. Jobbet gick ut på att ligga efter fältet enligt kommisariens instruktioner. Varv efter varv åkte vi efter det ena loppet efter det andra, men fördelen var att man hade förstaparkett till allt som hände. Speciellt intressant var pojkar 15-16 där tre från FK Trampen kom loss tillsammans med en ensam stackare från en annan klubb (Wano). Näst sista varvet påminde delvis om bancykling, men plötsliga utbrytningar, extremt långsam åkning etc. Riktigt rävspel, som FK Trampen tog hem. Sedan blev det elitens tur. Allla hade i god tid före blivit varnade för att köra på fel sida på Barsebäcksvägen skulle leda till diskvalificering (krav från polisen), detta upprepades också i högtalare före start. De andra grupperna vi följt efter hade också respekterat detta. I elit var det ena annan sak. Jag gissar halva fältet blev diskat. Det handlade inte om några gränsfall heller, vissa höll på att åka av vägen på vänster sida. Märkligt att man kör så, speciellt om man vet att tävlingskommisarien sitter bakom en och ser allt OCH hans bil upprepade gånger tutar för att varna. Så nu har jag också fått tuta på cyklister, det var nog första gången. Allt som allt en intressant upplevelse även om att ligga i 30-50km/h i 30-40 varv på Barsebäcksvarvet faktsikt var rejält uttröttande.